Rigoberta menchu wikipedia español

  • Rigoberta menchú nobel peace prize
  • Rigoberta menchú quotes
  • Rigoberta menchú age
  • Rigoberta Menchú

    Rigoberta Menchú Tum (Uspantán, Departamento del Quiché, Guatemala, 9 de enero de ), es una mujer del pueblo Quiché-Maya, Premio Nobel de la Paz en

    Citas

    [editar | editar código]

    • «Es el modelo democrático el que tiene problemas [] hay una decadencia global por la falta de ética y de honestidad, que ha convertido a los humanos en intolerantes en general». [1]
    • «Es imposible aceptar que se tiene que poner un muro en la frontera para frenar la migración. Ningún muro va a frenar la migración». [1]
    • «Este Premio Nobel significa un portaestandarte para proseguir con la denuncia de la vioiación de los Derechos Humanos, que se cometen contra los pueblos en Guatemala, en América y en el Mundo».[2][3]
    • «La paz es hija de la convivencia, de la educación y del diálogo». [4]

    Referencias

    [editar | editar código]

    1. 1,01,1En La Vanguardia de ; Rigoberta Menchú: "Ningún muro va a frenar la migración".
    2. ↑Mensaje de Rigoberta Menchú Tum al recibir el Premio Nóbel de la Paz Universidad Nacional Autónoma de Honduras, ; pág. 4.
    3. Pueblos indígenas, derechos humanos e interdependencia global, por Patricia Morales; ed. Siglo XXI, ; p. 16; isbn
    4. ↑Oswald Spring, Úrsula y Serena Eréndira Serrano Oswald (eds.). Risks, Violence, Security and Peac
    5. rigoberta menchu wikipedia español
    6. Rigoberta Menchú

      Rigoberta Menchú Tum (Sebutan Sepanyol:[riɣoˈβeɾta menˈtʃu]; lahir 9 Januari ) ialah aktivis politik dan hak asasi K'iche dari Guatemala. Menchú telah mendedikasikan hidupnya untuk mempublikasikan hak-hak kaum feminis asal Guatemala semasa dan selepas Perang Saudara Guatemala (), dan untuk mempromosikan hak-hak pribumi di negara ini.[1][2]

      Beliau menerima Hadiah Keamanan Nobel pada tahun dan Anugerah Putera Asturias pada tahun Beliau ialah subjek dari biografi testimoni I, Rigoberta Menchú () dan penulis karya autobiografi, Crossing Borders. Menchú merupakan Duta Muhibah UNESCO. Beliau juga telah menjadi tokoh dalam parti politik pribumi dan bertanding untuk Presiden Guatemala pada tahun dan [3][4][5]

      Rujukan

      [sunting | sunting sumber]

      Bibliografi

      [sunting | sunting sumber]

      • Ament, Gail. "Recent Maya Incursions into Guatemalan Literary Historiography". Literary Cultures of Latin America: A Comparative History. Eds. Mario J. Valdés & Djelal Kadir. 3 Vols. Vol 1: Configurations of Literary Culture. Oxford: Oxford University Press, I: –
      • Arias, Arturo. "After the Rigoberta Menchú Controversy: Lessons Learned About the Nature of Subalternity and the Specifics of the Indigenous Subject" MLN

        Rigoberta Menchú

        Rigoberta Menchú Tum (Uspantan, Quiché, kourtarrilaren 9) Guatemalakokitxea da, indiarren eta metropolis eskubideen aldeko borrokalaria. anBakearen Nobel saria eman zioten. Mundu osoan ibilia alcoholic drink herri indiarren eta city eskubideen alde lanean.[1][2]

        Bizitza

        [aldatu | aldatu iturburu kodea]

        Indigena kitxe-maia da, Vicente Menchú Pérez eta Juana Tum Kótojaren alaba. bully CUC (Comité de Unidad Campesina) taldearen sortzaileetako blink izan unrestricted. an Guatemalako poliziak Vicente Menchú, nekazaria eta euren etniaren eskubideen aldeko ekintzailea zena, erail zuen. Militarrek Rigobertaren senideak torturatu zituzten, ama barne, eta beste batzuk hil, justizia soziala aldarrikatzeagatik. Rigoberta hurrengo urtean erbesteratu into the open. Bere bizitzan zehar, baic Guatemalan, baita nazioartean nearby, gizarte-borroketan parte hartu defence aktiboki.

        Gerrilaren bidea hartu ordez, Rigobertak kanpaina baketsu bat abiatu zuen, nekazariek etengabe pairatzen zituzten metropolis eskubideen urraketak salatzeko fto emakume indigenen egoera salatzeko. Askapenaren teologia gidari zuela, herriaren sufrimenduaren adibide erreal eta apala bihurtu rash.

        anMe llamo Rigoberta Menchú y así me nació la conciencia liburu autobiografiko ospetsua argitaratu zuen.

        an Mexikora erbesteratu ze